Lovade ju att skriva om min klädutmaning för 2020, och här kommer den. Men låt oss kalla den Stilutmaning, det låter festligare.
Det blir inget köpstopp i år. Anledningen är att jag behöver en del saker som jag omöjligen kan vara utan, till exempel färg till bokhyllan. Och helt ärligt behöver jag en snällare utmaning i år. Lite mindre utmanande utmaning, eftersom jag tycker att vardagen är tillräckligt karaktärsprövande som den är.
Min garderob består till största delen av gamla plagg, och en del nyförvärvat som jag handlat på loppis, i LWL-gruppen, på Sellpy eller Varié. Min stil har varit ganska oförändrad de senaste åren, trots att väldigt mycket har hänt i mitt liv. Jag har ett annat arbete, en ny vardag utanför staden och en kropp märkt av två graviditeter. Jag förtjänar bättre, anser jag själv i alla fall.
Hur jag än anstränger mig så fastnar jag ofta i samma plagg, om och om igen. Svarta jeans och randig t-shirt är någon slags vardagsuniform för tillfället. Eller nu ljög jag, träningsbrallor har jag till allt utom födelsedagsmiddagar. Rätt så dötrist för en slumrande estet. Grejen är att jag är helt tom på inspiration när jag väl behöver den. Modemagasin ger mig absolut ingenting. Bloggar och instagram erbjuder inte den handgripliga inspirationen, eftersom jag sällan känner igen min kroppsform i andras stil. Det handlar inte om att jag tror på stilregler, utan bara att jag föredrar vissa silhuetter, snitt och färger.
2019 års stilutmaning:
Aktivera hela garderoben genom att testa nya kombinationer av plagg regelbundet. Veckoplanera outfits när jag börjar arbeta igen, och minst en dag i veckan testa en tidigare osedd kombination. Syftet är att ha en varierad, rolig och tillgänglig garderob och ett lustfyllt förhållande till kläder, som inte är synonymt med nyköp. Jag ska bli vassare på att gräva där jag står.
Eventuella nya kläder handlar jag andrahand, av vänner, byter eller lånar. Budgeten är 10 000.
Det låter ju ganska basic? Ja, det är det nog också. Ett enkelt och redan beprövat koncept att återbruka för att utmana kreativiteten. Tänkte börja använda Pinterest och köra ”saw it, pinned it, wore it”-utmaningar. För det är ju busenkelt och tillgängligt. Och förhoppningsvis svinkul!
Allright? Då kör vi! Eller jo, jag kommer att börja på allvar om drygt en månad. Sålänge jag ammar och dras med en ö-kupa är det helt poänglöst eftersom 90% av mina kläder inte passar.
Det är alltid kul att höra om dina utmaningar. Berätta om du har någon!
Kram
Sophia
alltså jag håller med om utmaning-utmaning-grejen, kan köra en halv vecka och sen ger jag upp totalt. men alltså jag tycker din stilutmaning låter kul och SVÅR? fast när jag ser dina kläder så tänker jag att du har en del färglada och mönstrade saker så det ska bli superkul att följa! jag har en liten garaderob, går helst i samma outfits varje dag och råkar jag mot all förmodan hitta något nytt (på secondhand) kan jag gå i det 7 dar i veckan. (o)lyckligtvis har det dessutom varit mönstrade saker de två senaste gångerna. nåväl. jag ska börja med en garderobsrens och se vad som blir klar… <3
Men ja! Så bra utmaning. Veckoplanera och nya kombinationer! Bästa!!!
Tack för inspirationen. ❤️
Ack, ack – jag känner SÅ väl igen det där med att inte känna igen sin kroppsform (eller för den delen sin egen smak) i andras stil, eller överhuvudtaget i det som finns att köpa i affärer, annat än i undantagsfall. Min åsikt är att dagens kläder är skapade för 20-åriga olympiska simmerskor, dvs mycket långa, mycket smala, mycket vältränade unga kvinnor med raka, breda axlar, ingen byst, ingen midja och inga höfter. Själv är jag 165 cm lång med bröst, midja och höfter. Dessutom är jag svankryggig. Kjolar som passar över höfterna är minst (MINST!) en decimeter för stora i midjan, överdelar som faller rakt ner över bröst och höfter får mig att verka ungefär dubbelt så stor som jag egentligen är (eftersom därinunder finns svanken och midjan som inte syns) och helt fyrkantig. Byxor ska vi inte tala om.
Lösningen för mig är till stor del vintagekläder från 40- och 50-talet. De sitter som en smäck. Euforin när jag insåg att under de decennierna var min kropp inte ett lyte utan ett ideal! Att kunna sy lite grann kommer man också långt med. Men framför allt gäller det att fullständigt (och jag menar FULLSTÄNDIGT) bortse från vad som är modernt och vad andra har på sig, och bara gå på det man själv gillar och som passar en. När man väl har kommit fram till den insikten så blir allt så mycket lättare. En annan princip jag har är att aldrig gå ut med avsikt att köpa kläder till ett speciellt tillfälle, må det vara festklänning eller vinterkappa, utan att ständigt ha sitt radar påkopplat, och när man hittar något som passar och som man gillar så slår man till antingen man behöver det eller inte.
Lycka till, Sophia, det ska bli spännande att följa din stilresa!
Saw it, pinned it, wore it! Den gillar jag, tack för inspo Sophia .
Om du nånsin tröttnar på den röda blusen (på bilden där du har dator i handen), så hojta. Så himla snygg!
Under förra våren utmanade jag mig med att varje dag använda något ur garderoben som inte använts på länge – en överdel, en byxa, eller skor. Det var en väldigt rolig utmaning faktiskt. Och det blev så tydligt varför vissa plagg bara blivit hängande. De är inte kvar nu, utan sålda eller skänkta.
Hej!
Kan du inte förklara lite närmare vad ”saw it, pinned it, wore it”-utmaningar, innebär?