Inte förrän jag fick barn började jag uppskatta lediga dagar på riktigt. Alltså finns det något ljuvligare än lite insprängd ledighet mitt i arbetsveckorna när dagarna är såhär? Tror inte det. Vi började dagen med sen frukost. Fönstret mot körsbärsträdet fick vara öppet eftersom solen gassar redan från halv åtta på morgonen. Och så är det fin utsikt förstås.
Andreas hade gjort surdegspannkakor. Bästa och enklaste frukosten om ni frågar mig.
Ing-Britt har en ny favoritplats. Kan verkligen inte klandra henne utan jag hade gärna också legat där och gottat mig hela dagarna.
Efter frukosten gick jag med Juni till lekplatsen medan Andreas satte igång med trädgårdsbestyren. Vi är fortfarande mitt uppe i projekt röj. I dag åkte det mögliga hönshuset ned och snart ska vi ordna med en sandlåda där i stället. En grej som jag ständigt kämpar med är en jämställd fördelning av arbetet här hemma. Det är så lätt annars att Andreas gör allt grovgöra och jag ordnar med hushållsarbetet och barnet. Förra helgen var det jag som grävde medan Andreas och Juni var iväg. Men ibland är det svårt! För ibland känns så frestande att inte streta emot. Detta trots att jag inte ens är en särskilt huslig person egentligen. Hur gör ni andra?
Bad Andreas ta en bild på mig mot körsbärsträdet. I mitt huvud blev bilden sinnerlig och romantisk med ljuset som strilar genom blommorna. I verkligheten är det en bild på spökplumpen med risig hållning och skugga i ansiktet. Varsågoda.
På väg hem från lekplatsen sprang vi på några grannar med barn på samma förskola. Tillsammans åt vi en sen lunch på Grand Hotel här ute som firade 125-årsjubileum. Lunch och tårta för 125 kronor. En får tacka.
Sedan gick vi hem och Juni skulle sova middag. Jag slumrade också till och vaknade av att klockan var 17.30. Ahapp!
Hoppas att du också haft en fin dag!
Kram
Sophia
Sluta säg taskiga saker om dig själv, så gör jag också men tänker det är så taskigt mot sig själv o att det sällan är män som pratar ner sig så.. (på tal om jämställdheten). Du är jättefin!??
Haha å tack! Ja du har rätt. Ska sluta upp med det genast. Men jag skrattade högt när jag såg bilden — i mitt huvud var det ju en helt annan bild som jag föreställde mig. =)
Fan! Skrev en lång kommentar och den försvann. Okej försöker igen 🙂 Jag har massor av tankar om detta. Och har för övrigt just börjat läsa din blogg på allvar. Den är ju jättebra 🙂 Är väldigt engagerad i feministiska frågor på fritiden och det finns egentligen en stor viktig skillnad jag vill tipsa om.
I min bekanskapskrets är det hyfsat jämnställt i kategorin utförande. Eller iaf 60/40 kvinnor män. Männer gräver lite mer men de lagar också mat och byter blöjor.
I kategorierna planerande, researchande och hålla allt i huvudet-kategorin däremot är det katastrofalt. 90/10 säkert. Det är kvinnorna som projektleder familjen, som kollar upp alla som legat till grund för alla beslut i familjen. Det är kvinnorna som har koll på barnens kläder. Har bevakningar på Tradera och Blocket. Känner till de flesta märken. Har läst i olika forum vilka gummistövlar som är bäst i test. (Och är det mannen som har bevakningar är det för att kvinnan sagt åt honom vilka gummistövlar i vilken storlek han ska bevaka). De gånger mannen har saker på sitt bord (”kolla upp utflyktsmål till helgen”) är det ofta för att kvinnan sagt att han ska göra det. Väldigt vanligt att männen tilldelas uppgifter. Kvinnorna bestämmer sommarens resmål och planerar hela semestern (och tar initiativ till att nu är det dags att boka si sådär 6 månader i förväg). Researchar hotell. Bevakar flygresor. Läser recensioner. Kollar upp restauranger. Det är kvinnan som har koll på släktkalas, vilka som fyller år och som väljer julklapp till svärmor och gå bort-present till middagen de är bjudna till (och har koll på att en sån ska införskaffas). Det är kvinnan som researchar barnleksaker, vad är gjort av bra material, var är denna sak billig, som har i huvudet att på lördag fyller Vincent år och då måste han ha present på kalaset.
Om båda är föräldralediga en längre tid ändras det ofta lite till det bättre. Mannen får bättre koll på vilken storlek de där stövlarna ska vara i till exempel. Men så fort båda börja jobba igen gör kvinnan i princip allt tankearbete. Har allt i huvudet. Gör all research. Kollar upp fritidsaktiviteter för barnet. Har koll på gympapåse och utflykter.
Det är kvinnan som har valt det mesta i huset. Som kollar upp väggfärgskoder, surfar på möbler och kakel. Läser om material och kvalitet. Det är kvinnan som tar ansvar för familjens planering, som köper en familjekalender kanske, som intitierarar familjemöten. Det är kvinnan som föreslår bjudningar och umgänge (åtminstone då det måste planeras i förväg).
Det du skriver om att slita med jämställdheten hemma brukar ju kallas för kärlekskneget. Dvs när kvinnan vill ha det bra i relationen och tar ansvaret för det. Initierar jobbet. Ser till att alla mår bra på vägen.
Och det är kvinnan som jobbar deltid. För att ”det passar bäst i just vår familj”. Fast det är en struktur. Och får därmed allt eftersom åren går allt bättre och bättre koll.
Så om jag ska komma med några tips (ni är ju lite mer i början av ert föräldraskap och det är då man kan se till att det inte barkar iväg för mycket, tycker jag), så:
Det viktigaste är inte att gräva mer (fast gör det, skitbra för barnet att se!) men tänk mer på vem som väljer tapeter (och som researchat dem i timmar innan), som drar de stora penseldragen för familjen årsplanering. Som föreslår aktiviteter, inköp, presenter, planering, tar ansvar för att påbörja familjeprojekt ”nu ska vi försöka äta vegetariskt en månad!”. Och fastna inte i ”men det är mitt intresse”, för det ska inte vara orsaken till att du gör så mycket mer (för intressen är ju inlärda, som t.ex. konsumtion 🙂
Kram!
Asså tack <3 för att du tog dig tiden att kommentera. Inte bara en utan två ggr! Gud. Du sätter fingret på så mkt. För vår del (ska undvika att gå i försvarsställning eller förhärliga vår relation för vi kämpar ju med jämställdheten precis som de flesta) har vi det ganska jämställt på planeringsfronten. Min man är lika bra (eller dålig) som jag på att initiera middagar eller planera för kläder. Jag har absolut heller inga problem med att framstå som en dålig morsa för att jag inte *tänker på allt* (när det glöms blöjor eller ombyten eller liknande). Men. På det strukturella planet men också i min närmsta omgivning så ser jag verkligen mönstren som du nämner. I min omgivning faller nästan ALLA, genusmedvetna eller ej, in i traditionella roller när barnen kommer. Men jag känner verkligen igen mig i det här med tapeter och vegetarisk månad etc. Ibland undrar jag verkligen om det är mitt eget intresse eller om jag bara försöker vara till lags?
Ja de undrar jag också, med mina intressen. Ständig kamp i vår familj med. Utifrånperspektivet. Vad är vad? De är ju inlärda och konsumtionsstyrda och könsbundna. Men ibland måste man få chilla lite också och bara göra något man mår bra av i stunden. Samt förstås hela detta med hur kvinnors intressen nedvärderas… Vet inte riktigt om det ger mer till värden att samla frimärken eller köra modelljärnväg än att gillar t.ex. inredning. <3