Mitt sista inlägg. Nu är året snart slut. Bara timmar kvar.
Det här året har blivit ett reflektionsår. Inte alltid frivilligt. Utöver att fundera kring min konsumtion har jag funderat mycket på livet och vad jag vill göra med mitt liv. Mitt i allt sökte jag lite utbildningar och kurser och till min förvåning blev jag antagen.
2018 blir en nystart på många sätt. Jag har begärt tjänstledigt från mitt jobb och blir heltidsstudent från och med den 15 januari. Jag ska plugga juridik på SU. Läskigt och kul på en och samma gång.
Jag har insett att jag vill börja yoga igen. Har köpt ett yogakort och sagt upp mitt Satsmedlemskap.
Bloggen då? Det har varit lärorikt att blogga men som ni säkert märkt så har jag inte varit särskilt aktivt mot slutet. Det är Sophia som driver på denna blogg med bravur. Istället har bloggen blivit ett stressmoment för min del. Jag tycker det känns jobbigt att ta outfitbilder och skriva inspirerade inlägg om konsumtionens vara eller icke-vara. Det tar tid och engagemang som för att göra det bra. Så enkelt är det.
Är mer road att ta del av Sophas tankar än mina egna. Hon är grym på att skapa relevant och inspirerade innehåll.
Kram på er och lycka till med smartare konsumtion.
/Martina
God fortsättning på er alla läsare. Året lider mot sitt slut. Det känns märkligt att ”få” shoppa igen även om jag måste vara ärlig och medge att det ska bli kul också. Vad har detta år medfört i form av lärdomar? Vilka insikter har jag fått med mig för att jag ska kunna bli en mer medveten konsument? Om jag har blivit en bättre konsument får tiden utvisa men några insikter tar jag med mig från detta år.
Min still:
Basfärger:
Jag gillar inte färg. Eller jo, jag gillar marinblått och mörkgrönt i måttliga mängd. Kala mig astråkig men jag föredrar svart, vitt, grått och marinblått. Fina färger som går att matcha i alla oändlighet med varandra.
Enfärgat: Jag gillar inte heller mönster. Visst, randigt är fint och jag har fler randiga tröjor i min garderob men galnare än så blir det inte. Jag håller mig till enfärgat. Beundrar Sophia som mixar både färger och mönster på ett stilsäkert sätt.
Byxor: Jag är inte klänning och kjoltjej. Visst, på sommaren gillar jag kjolar och klänningar men överisa året samlar de mest dam. Visst, en snygg basklänning och en klassisk kjol kommer införskaffas så småningom men jag är mest bekväm i byxor och då främst jeans. Ska försöka utvidga mina vyer och hitta några snygga par dressade byxor också.
Bekvämlighet:
Plaggen ska vara bekväma. Hellre en storlek större och en lite slappare passform en för tajt och obekvämt. Måga plagg detta år har rykt för att de helt enkelt inte passar. Antingen för att jag ändrat passform eller för att de egentligen aldrig varit särskilt bekväma. Jag tenderar dessutom att inte använda plagg som inte har rätt storlek.
Sneakers och låga skor:
Jag är ingen klackperson. Tvärt om. Klacken får max vara ca 5 cm om det nu ska vara en festligare sko. Men till vardags använder jag helst sneakers eller låga boots. Men faktiskt helst sneakers. Jag går i princip överallt så behöver jag bekväma skor för att att kunna ta mig fram obehindrat.
Inför framtida inköp:
Planering:
Var mer strategisk i mina inköp och se till att köpa plagg som jag behöver. Inga spontanköp (eller i alla fall minimera spontanköpen)
Pris/kvalitet:
Efter jag bestämt mig för ett inköp. Hitta bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris. Jag ska vara mer öppen för olika varumärken och mer fokuserad på plaggets material samt att priset känns rimligt för plaggets ändamål. Målet är att faktiskt hitta prisvärda varianter av de plagg som jag hittills insisterat på att inhandla på exemplevis Acne.
Behov:
Igen, ställa mig frågan behöver jag verkligen det här? Hittar jag bra plagg. Lägg undan det en timme eller tills nästa dag och fundera ett varv extra. Det kommer sannolikt spara mig både tid och pengar.
Har jag blivit en bättre konsument?
Svårt att säga. Jag har absolut blivit mer medveten kring konsumtion, miljö och material. Men det är svårt att säga hur det påverkat mig i parktiken då jag inte fått lov att shoppa. Förhoppningsvis har detta år fått mig börja att tänka till lite extra och bli en mer medveten konsument.
Om en månad är det 2018. Det innebär att mitt och Sophias shoppingfria år är avklarat. Längtar jag? Absolut. Jag ser fram emot att få shoppa igen.
Jag är väldigt nöjd med mig själv att jag klarat av utmaningen utan att falla för frestelsen. Kommer jag belöna mig själv med något materialistiskt för att jag klarat utmaningen? Fick den frågan av en kollega häromdagen Jag har faktiskt inte planerat det. Jag vet att jag kommer investera i en ny vårkappa, då jag sålt av eller skänkt bort alla mina. Annars har jag inte något som jag tänkt investera i.
Däremot har jag tänkt om lite vad gäller min träning. Jag har sagt upp mitt träningskort på Sats och ska börja träna yoga istället. Har gjort det mer eller mindre seriöst under åren i olika former (är dock inte så bra). Jag är dock inte så förtjust i yogapassen på Sats utan har hittat en yogastudio nära där jag bor som jag ska börja på hade jag tänkt. Så det kommer nog bli min present till mig själv, ett yogakort. Anledningen till att jag väljer att gå tillbaka till yogan är jag behöver hitta lugnet i min träning och fokusera helt och bli stark och smidig, Det finns liksom inga genvägar med yogan vilket jag gillar.
Dramatic Moh, Ance. AW15. Notera den plågade minen.
Det är ju ingen hemlighet att jag har en förkärlek för Acnes stickade tröjor. Det är maniskt. De väcker ett ha-begär utan dess like. Trots mitt shoppingstopp måste jag erkänna att jag ofta är inne på Acnes hemsida för att spana in deras stickade sortiment.
Men, härom veckan slog det mig. Fan vad obekväma tröjorna faktiskt är. De sticks som fan och jag är ändå inte superkänslig. Har uppenbarligen levt i total förnekelse om detta.
Efter en kort sorgeprocess så inser jag nu att jag aldrig mer kommer köpa ett skickat plagg som sticks igen. Inte värt det. Jag har ju tidigare tjatat om att plagg ska sitta bekvämt och det handlar ju inte bara om passform utan även känslan mot kroppen. Det skar vara mjukt och inte skava eller stickas.
Detta innebär att mina favoriter Dramatic Moh och Raya inte längre kommer platsa i min garderob. Jag kommer givetvis använda sönder de jag har men jag kommer sannolikt inte införskaffa några nya exemplar. Stort för mig då dessa varit basplagg i min garderob de senaste 5 åren.
Jag är skitdålig på att handla second hand. Det här är ett område där jag starkt avundas Sophia. Jag har inte tålamod att att leta. Jag känner mig inte heller riktigt bekväm i att ett plagg använts av någon annan. Jag vet, skitlöjligt. Jag har inte några problem att botanisera i folks garderober och hitta plagg som jag gärna lägger vantarna på. Men skillnaden då är ju att jag känner personen som haft plagget innan. Detta är något som jag ska jobba på. Jag ska verkligen försöka köpa mer second hand, både till mig och min dotter.
Det kanske handlar om att jag har en fix idé om att second hand och går hand i hand med en viss stil som jag inte identifierar mig med men som vänner i min närhet bär upp på stilsäkraste sätt. Den känslan måste jag jobba bort.
Jag har faktiskt gått med i en köp & säljgrupp på Facebook. Hittills har jag inte köpt något givetvis, däremot sålt av några go bitar ur min garderob som inte kommit till sin rätt.
Möbler och inredning däremot, har jag inga problem med att köpa second hand.
Jag har ju som bekant en förkärlek för Acne och Rodebjer och T by Alexander Wang och Hope och Whyred. Ja ni fattar. En ganska dyr förkärlek.
Jag insåg efter en lunch med några kollegor att jag oftast är klädd i Acne från topp till tå. Insikten fick mig att skämmas lite. fan vad tråkigt att bara köpa kläder från ett ställe. Och dyrt. Acne har blivit dyrt. Det har ju i och för sig alltid varit ganska dyrt men jag upplever att det det blivit värre. Nästan varje säsong höjer de priserna på sina plagg. Samtidigt som jag upplever att kvaliteten är bra, är den inte fantastisk. Ja, jag är väl sist på bollen att fatta detta.
En ambition när mitt köpstop är över är att köpa mer prisvärda plagg, med målet att kunna kombinera bra kvalitet med ett rimligt pris. Tänker typ COS och ARKET. Visst, jag kommer säkert komplettera med något dyrare plagg men fokus kommer vara att leta bland andra prisvärda märken först utan att kompromissa på kvaliteten.
Vissa plagg, som man använder dagligen, kanske ett dyrare märke är att föredra för hållbarhetens skulle medan andra plagg inte alls går att skilja åt.
Sedan kommer även fokus vara på att hitta mer ekologiska märken. Och ekologiska sortiment av andra märken. Dock tenderar ekologiska alternativ att vara lite dyrare men ur hållbarhetsperspektiv känns det ändå viktigt att prioritera
”Men älskling, du behöver väl inte en väska till.” Så här lätt det när jag råkade nämna för M att jag är sugen på en väska för att fira att mitt köpstopp är över nästa år.
Och så brukar det ofta låta. I de flesta av våra diskussioner vad gäller min klädkonsumtion. Medan jag ser oändliga behov så bromsar han och punkterar alla min argument för ytterligare en stickad tröja i grått. Han gör ofta under för min ekonomi men ibland tycker jag nog att han är överdrivet kritisk. I grund och botten är det nog det klassiskt kvinnliga v.s. det klassiskt manliga som blir extra tydligt här. Trots att vi har egna pengar att göra vad vi vill med och trots att jag ofta går mer plus än han, så kommer det ofta ha åsikter om jag jag pratar saker jag vill konsumera. Jag har dock utarbetat några strategier för att undvika klädkonflikter och diskussioner kring mitt shoppande (när det begav sig). Huruvida hälsosamma dessa är tåls att diskutera då jag i grunden förespråkar transparens och ärlighet i relationen och kring sitt shoppingbeteende.
Prata inte shopping: Undvik att diskutera ämnet överhuvudtaget. Även om det inte kommer på tal särskilt ofta så behöver man faktiskt inte diskutera det alls. Vad du köper för dina pengar han inte med att göra så länge det inte går ut över ekonomin eller er relation.
Smyg in nya plagg: Ett klassisk knep som kvinnorna i min släkt använt sig av i generationer. Enkelt beskrivet lägger man bara in det nya plagget i garderoben utan att säga någonting.
Shoppa även något till din partner: Ibland kan det vara svårt att smyga in påsen. Då är mitt tips att samtidigt shoppa något fint till din partner. En glatt överraskad partner ökar chanserna till en positiv reaktion. Detta är dock en dyrare lösning på problemet och bör inte användas varje gång om inte en plånbok tillåter det.
Sätt upp mål och belöningar: Exempelvis, om jag springer milen på under en timme så får jag unna mig nya träningskläder. Din partner kommer inte fördöma att du unnar dig något efter en tid hårt arbete.
Inser i skrivande stund att denna lista inte bara uppmuntrar till konsumtion utan också erbjuder genvägar för att rättfärdiga den. Inte helt i linje med bloggens syfte men men. Med dessa strategier vill jag uppmuntra till en sund konsumtion och förhoppningsvis några färre konflikter om materiella ting.
Nu har det 3/4 delar av tiden. 75% är avklarat. Jag är så nöjd. Inte ett återfall. Min garderob har krympt avsevärt av regelbundet rensande. Jag har mer och mer börjat hitta min stil och de flesta plagg jag äger passar mig och används. Men jag har tänkt en del på shopping, det ska jag inte sticka under stolen med. Jag blir inspirerad av att scanna modebloggar och stilböcker och sedan hitta inspiration i det jag redan har. Ofta resulterar det också i ytterligare insikter kring vad jag gillar och vad som funkar för mig samt att något eller några plagg rycker.
Jag har även återupptäckt några gamla favoriter som sått och samlat damm, men som nu börjat användas igen. tänkte dela med mig av några stilinsikter hittills:
Jag gillar verkligen sneakers, bekvämt och snyggt. Jag vill gärna att de ska sticka ut lite och ha mer edge. Då blir de mer användbara, både till jobbet men även till festligare tillfällen eller om man bara ska gå på stan.
Jag är ingen blusperson. Tunna, skira blusar är fint på andra men jag föredrar den vita skjortan.
Jag håller på att skilja mig från kjolar. jag är ingen kjolperson. Undantaget är på sommaren, då det kan vara både praktiskt, bekvämt och snyggt. Men annars går de oftast bort, om det inte är fest, för då kan kjolen vara ett bra alternativ.
Smala, ankelkorta byxor. Det är jag mest bekväm i. Visst, vidare modeller kan vara fint men jag återvänder alltid till en smalare variant. De behöver dock inte vara superslimmade, men för slappt är jag inte så bekväm i.
Klackskorna – mitt eviga dilemma. När jag var liten älskade jag idén om klacken. Tack vare min längd är klacken inte nödvändig men det kan vara så snyggt, och lyfta hela looken. Målet nästa år är att hitta en klack med perfekt höjd och som är bekväm, så att jag pallar gå i dem under en längre period. Det ska även funka till både fest och vardag.
Min älskade man. Han bryr sig lagom om kläder. Önskar verkligen att jag kunde ha hans inställning till kläder. Vågar påstå att jag haft en positiv inverkan på hans stil sedan vi träffades och nu tycker jag hans garderob börjar ta from. Han har dock en bit kvar. Varför är jag då lite avundsjuk till hans förhållningssätt? Tänkte lista några punkter som som jag vill anamma när mitt shoppingstopp är över.
Shoppa sällan: M shoppar inte så ofta. Oftast är det jag som köper kläder till honom i present eller tvingar med honom till Acne. När det dock blir av att han väl ska shoppa så köper han det som han vill ha och anser sig behöva. Det får kosta om det så vill.
Ha inte för många plagg: Då M inte shoppar så ofta samt efter tre års systematisk utrensning av hans garderob har resulterat i att han inte har super mycket plagg. När stapelvaror samt ett gäng skjortor. Men där till tycker jag inte att han har så överdrivet mycket kläder. Eftersom han inte har en överfull garderob, så använder han faktiskt plaggen han äger.
Använd dina favoriter ofta: M är väldigt bra på att använda sina favoritplagg ofta. Acneskjortan tar han på sig när vi går till lekparken såväl som på fest och favoritskorna används tills de går sönder. PPA blir därför väldigt låg.
Satsa på kvalitet framför kvantitet: Istället för att köpa 10 par sneakers köper M ett till två par åt gången som sedan används tills de går sönder. Oftast så kostar de lite mer men håller lite längre. Och framförallt blir de inte stående på skohyllan.
Det bästa med hans garderob är att jag får låna plagg när jag vill. En riktig bonus.
Efter dryga två veckor av vabb och dylikt börjar det kännas som livet återvänder. Vi har varit sjuka om vart annan, varvat med bröllop och jobb känns det som tiden sprungit iväg. Nåja. Nya tag.
I perioder som denna sätts shoppingstoppet på sin spets. Jag har varit frestad. Mycket frestad. Helt plötsligt har nya behov i garderoben uppstått och jag har fantiserat om att smyga iväg till Acne Archive och tröstshoppa en stickad tröja (som jag verkligen inte behöver). Men jag har lyckats hålla mig. Här kommer några tips på hur jag ha agerat för att undvika impulsköp när suget varit som störst:
Skriv ner vad du skulle vilja köpa (tror dig behöva): Det blir väldigt konkret när man har det på papper. Då ser man ofta om det verkligen finns ett behov för plagget i fråga eller inte. I mitt fall så håller jag på att rensa ut min garderob och inventera för att se vad jag behöver komplettera med efter årsskiftet. Men jag är hård och stryker väldigt ofta plagg som jag skrivit upp.
Rensa, organisera och hitta inspiration i din befintliga garderob: Genom att gå igenom alla sina kläder då och då får man en bättre överblick av vad man har för kläder. En välorganiserad garderob som andas ordning och reda är en bra början för att åter hitta inspiration och glädje till det man redan äger.
Köp något annat: Kanske hyckleri när syftet är att man ska minska sin konsumtion men ibland kan en prisvärd accessoar, ett nytt nagellack eller en ansiktsmask vara lösningen för att man ska hitta inspiration i sin garderob. Gröna växter funkar också alltid.
Undvik affärer: Svårt, när allt går att köpa på nätet nuförtiden. Men ett tips som funkar för mig som gärna testar plagg IRL Jag går helt enkelt inte in på varuhus eller i butiker. Det man inte ser, vet man inte finns och tror sig därför inte behöva.
Gör något kul istället: Ta en fika på ditt favoritcafé, ta en promenad med en vän, gå på ett träningspass eller kolla på en bra film.
Att blogga om sitt shoppingstopp hjälper också, särskilt tillsammans med någon (Sophia, du är mitt samvete). Jag vill ju verkligen inte misslyckas och det hjälper ju att bloggen (det offentliga löftet) finns där som en ständig påminnelse om varför jag gör detta.
Vilka är era bästa tips för att undvika shoppingsug?
