För någon vecka sedan skickade Isabelle McCalister en bild till mig på instagram och ba ”trodde detta var du först?1”.
Sannerligen! Spöklikt ju! ”Mitt 1800-talsjag” svarade jag.
Om jag bara hade anat exakt hur mycket jag.
Självporträttet är Elin Kleopatra Danielsson Gambogi, finsk konstnär född 1861 och död 1919. Så förmäten är jag inte att jag säger att jag påminner om henne. Jag konstaterar bara att vore jag en 1800-talskonstnär så vill jag vara som henne.
”Danielson-Gambogi vände sig mot starka traditionella uppfattningar om män och kvinnor och den allmänna undervärdering av kvinnor som hon såg i sin samtid. Hennes verk var ofta provocerande för finländska konstkritiker, då motiv som vardagligt lättklädda kvinnor, underkläder och obäddade sängar var ovanliga och ansågs opassande i den tidens finländska måleri.”
Men visst? Samma ögon, ansiktsform och uppsyn. En av naturen förlänad alert näsa.
Elins egen syster Rosa eller ”Tytty” stod modell för mitt favoritmotiv: Avslutad frukost, 1890. Ett av Elins kännetecken var att avbilda kvinnor som rökte. ”Just cigaretten var ett kännetecken för den moderna, bohemiska kvinnan och en revolt mot kälkborgeligheten” står det att läsa.
Tant Baldas tidsfördriv, från 1886, väckte mycket uppmärksamhet när Elin målade den. Antar att det är på grund av cigaretten och det hemskt okvinnliga kortspelet.
Jag får nästan rysningar av när jag tittar på motivet ”mor”. Tänk så många kvinnor genom året som suttit i exakt den ställningen och försökt få bebis att pricka rätt. Koncentrerat sig och bitit sig i läppen av smärta. Försökt pricka bröstvårtan innan en hungrig bebis satt sig som en sugklocka på vårtgården.
Om Elin bara visste hur lite som hänt på de 130 år sedan hon målade ”En mors omsorg” 1891. Kunde varit en ögonblicksbild från mitt liv förskolehösten 2021 faktiskt.
Tvätt på tork från 1896 är också väldigt intagande. Tycker motiven är så otroligt före sin tid. Intima porträtt av kvinnor som arbetar, röker, spelar och som inte är objekt uppställda för att behaga eller vara sedellärande. Tänker att dessa motiv kräver en särskilt skarpsynt kvinnlig blick?
Eller vad vet jag. Är långt från en konstvetare tyvärr och kan knappt skilja en stil från en annan. Men vore jag född i en annan tid och i en annan kropp önskar jag mig inget hellre än att vara Sophia Kleopatra Danielsson Kambogi.
Kram
Håller med om allt i detta inlägg! Dessutom, hur coolt att vara döpt till Kleopatra?
Hjälp, vad lika ni är! Vilket fynd.
[…] Sophia Cleopatra Kamboggi 2062? Där ska jag sitta. I stormönstrad klänning och omringad av gladioler i vas. Denna fullständigt anarkistiska inställning till grått tjusar mig något oerhört. Vardagsrum 40-tal. […]