Som en främling i mina egna kvarter

Det är helt sjukt egentligen, att jag arbetar runt hörnet från där vi bodde innan? Jag ser till och med vår gamla balkong från mitt skrivbord.

Lägenheten på Bellmansgatan är den finaste lägenhet jag någonsin bott i. Det var in genom porten till vänster. Över gård och en och en halv trappa upp. En genomgående trerummare med tre kakelugnar; en grön som såg ut som en enda stor majolikakruka, och två vita. Knarriga trägolv och djupa fönsternischer. Men världens bästa grannar som ordnade bokbytardagar, loppisar och pysslade iordning innergården till en prunkande oas varje vår.

Nu lever någon annan där. Och gör sina morgonbestyr badrummet med det gamla badkaret på tassar och grönt kakel som vi lät sätta in. Gassar i eftermiddagssolen på balkongen och småpratar med grannarna på innergården. Eller så tycker de att balkongen är för varm och grannarna är otrevliga, vad vet jag.

Mitt emot ligger Mariakyrkan. Det här tycker jag är den finaste delen av hela kyrkan. Är det gamla stallar? Här är det i alla fall utomhusfika för äldre.

Bellmansgatan korsar två andra gator. De flesta känner till den delen som löper upp på Mariaberget, eftersom den syntes en del i Milleniumtriologin. Men denna del, förbi St Paulsgatan, och som vindlar upp för trapporna, är också fin att vila ögonen på.

Ett stenkast från vår gamla port ligger Van Der Nootska Palatset. På senare är det ganska upphottat med ny restaurang och antagligen ett helt nytt och trendigare klientel. Helt omöjligt att ta sig in med vagn dock, så jag har inte varit där sedan Nils kom. Men grant från utsidan är det, annat kan man inte påstå.

Det slog mig alldeles nyss att jag är en främling i mina hemkvarter. Jag är inte längre tjenis med de som äger fiket i huset bredvid. Får inte rabatt på Söders hjärta.

Är bara en person som drömskt glor på en balkong tvärs över kontoret då och då och tänker att det kunde varit jag som satt där.

Kram

3 Comment

  1. Men vad roligt, jag är uppvuxen på bellmansgatan! Flyttade dit när jag var 11 och mina föräldrar bor kvar, det är en underbar gata!

    1. Men vad roligt! Vilken liten värld. Ja, älskade den gatan och precis det lilla hörnet av Söder.

  2. Jag är också uppvuxen på bellmansgatan och misstänker att jag umgicks med Stella som kommenterade här ovans lillasyster Elsa! Bodde där i många år men tillslut var det dags att flytta ifrån barndomsgatan. Bor i norra Sverige nu och även om jag inte saknar Stockholm så mycket så saknar jag alltid södermalm.

Lämna ett svar