I blomsterrabatten

Jag har ju hintat att blomsterkontot i princip är tömt för i år. Nu tänkte jag att vi skulle kika på vad jag köpt i blomsterväg.

Min rabatt har inga direkta ledord eller så. Jag planterar bara sånt jag tycker är en fröjd för sinnena; vackert eller väldoftande. Märk väl att jag är fullkomlig novis. När jag flyttade hit visste jag inte ens vad perenn var för något (fleråriga växter är det alltså). Det är ungefär nivån.

Störst hål i plånboken har Vidjehortensiorna Annabelle grävt. De är planterade på ostsidan av huset och har morgon-och lunchsol. Köpte först tre plantor bara för att inse att det behövdes minst fem till. Planterade dem i april i sur Rhodondendronjord på Handelsträdgårdens inrådan.

De ska bli en till en och en halv meter höga och blomma med tallriksstora vita blommor. Nu anas ljusgröna blomknoppar.

Tre av dem beskar jag vid utplantering och fem av dem inte. De beskurna är bra mycket buskigare, så det verkar vara ett framgångrecept. Blommorna kommer senare på dem dock. De är alltså perenna kommer att bilda en bullig häck om något år. Förhoppningsvis.

Näst dyrast har mina Dahliaknölar varit. Köpte tio stycken (om jag minns rätt) och lät förgro dem i källaren, där det är svalt och i alla fall finns fönster. Som du ser har de tagit sig lite olika. Nästan alla mina blommor vattnar jag veckovis med utspätt lakvatten (1 till 100 näring och vatten) från vår Bokashi (kökskompost). Det ska vara prima näring som också är miljövänlig.

Tre av dem växte inte alls. De andra sju kämpar på i stora krukor och i en odlingslåda. De står på sydsidan av huset.

Det här är jag allra mest nöjd med; två sticklingar från Dahlior.

Läste att man kunde beskära dem precis ovanför ett bladpar när de var ca 10-15 cm höga. Beskar de som hade börjat gro ordentligt i källaren och petade ner sticklingarna i en liten lerkruka med lecakulor i botten och sandblandad jord. Två lever fortfarande och håller på att skolas om nu. Hett tips eftersom man annars blir ruinerad på knölar. Nästa år ska jag läsa på ordentligt och inte bara improvisera med uppdrivningen. Ska också beställa knölar online och märka upp dem ordentligt.

Tema tantblommor fortsätter. Under björken planterade jag en buskpion. Den blir ca 1-1.5 meter och ska blomma med förförisk doft. Vad vet jag? Den ser knappt ut att klara livhanken. Står i söderläge men i skydd av en björk.

I en lite undanskymd del av tomten (fortfarande söderläge) står en till buskpion jag planterade i april. Planterade två olika men har förstås glömt vilken som är vilken.

Något vi fått närapå gratis är våra stockrosor. Har förgrott ytterligare en handfull inomhus och planterat ut för någon vecka sen. Lite skillnad mot fjolårets stockros, inte sant? Hade en köpt påse med fröer och en näve vi fick av en granne förra året. Nästan alla fröer som vi fått tog sig medan de köpta inte grodde så mycket som en millimeter. De står mot husväggens södersida.

I pionrabatten har jag planterat tre ranunkel, som jag först förgrodde i källaren tillsammans med Dahliorna. De växer om än väldigt långsamt.

Pionerna har begåvats med egna stöd som jag gjort av smala vidjor. De verkar gilla dem och i år kan jag knappt räkna antalet knoppar. Har två sorter om jag minns rätt; Sarah Bernardt och en till jag glömt namnet på.

Pelargoner kan man inte ha för många av. Tyvärr vissnade mina lite när jag flyttade ut dem. Några är övervintrade men jag slog också till på tre nya Mårbackapelargoner, eftersom de är min favorit.

I odlingslandet har vi en rundel för blomster. Änsålänge fattas grus och fonden till odlingsbäddarna utgörs av uppgrävd jord och gammalt bråte, så jag avvaktar med fler bilder. Här blommar lavendel, stäppsalvia och en tredje sort jag glömt namnet på.

Nils poppar upp lite när man minst anar det. Här i färd med att bestiga buxbombuskarna.

Sist men absolut inte minst är två stora, röda klätterrosor som vi planterade för någon vecka sedan. Nu är de bara en tvärhand höga och något att klättra på har de heller inte. Snart kommer dock en båge som de ska få växa på.

Vi har ingen särskild plan för våra blommor men vill förstås att pollinerare ska trivas. Bakom huset har vi också en backe som vi inte klipper alls, utan låter växa vilt hela sommarhalvåret. Kanske att vi kastar ut en näve ängsblommor där men annars låter vi den vara orörd för bina och humlornas skull.

Tja. Och det var en tur i våra blomsterrabatter.

10 Comment

  1. Karin Enström Salomonsson says:

    Rikligt med blomster och du verkar redan som ett halvproffs. ?. Jag avundas dig buskpion och stockrosor men de har inte plats eller har inte trivts hos oss. Rätt skuggig tomt. Vi slog äntligen till med en rödrosa liten rhododendron som vi hoppas ska växa till sig men i övrigt har vi satsat på tomater, chili, några ynkliga gurkor och lite basilika i växthuset. För första gången har vi sått rädisor och sallad i pallkragar och hoppas sniglarna inte tar dem… Kryddlandet klarar sig fint och myntan sprider sig som den ju gillar att göra. Har just avslutat en kopp kvällstid med några myntablad i. Gott! Ogräs har vi också rikligt avi alladess former och hoppas bin och andra flygfän är tacksamma! Stor kram

    1. Vilken dröm med dessa mormorsblommor! Jag bor i 70-talshus där det bara var gräsmatta när vi flyttade in, hur tråkigt som helst. Nu har vi odlingsbänkar, har satt ett spaljépäronträd och jag smider planer för rabatter. Men det är ju inte gratis med alla dessa växter.
      Min bästa vän sådde dahlia, och de är väldigt fina nu, bara lite efter knölvarianten. Jag måste prova nästa år.

      1. Å tack! Ja, de går att fröså. Tydligen ska de vara svåra (om än inte omöjliga) att övervintra. Jag lyckades ta två sticklingar som jag är mäkta nöjd med. Till nästa år ska jag satsa stenhårt på sticklingar. Då får man ju ut två blommor på varje köpt knöl och knölen kan man sedan föröka efter några år. Det är ju väldigt dyrt så man får vara lite slug. Kram

  2. Så vackert och vilka härliga sorter du valt! Jag är älskar odling och växter av alla slag, långt ifrån ett proffs men det är ju så kul att testa sig fram. Vidjehortensior är ljuvliga, inte minst om de står på en skuggig plats där de riktigt lyser upp på kvällen.

    Jag har lärt mig den hårda vägen att absolut ingenting växer under en björk, för de snor åt sig all näring… Dahlior är dyra men man kan ju gräva upp knölarna, förvara i tex papperspåsar svalt och mörkt och odla dem igen nästa år!

    Tack för en trevlig och inspirerande blogg.

    1. Å men tack för din fina kommentar. Suger åt mig av din erfarenhet! Flyttar nog pionen då (även om de helst inte ska flyttas) för där den står nu verkar den inte trivas.

      Japp. Tänkte gräva upp knölarna och spara till nästa säsong (även våga mig på att dela kanske?). De är ju så fina men ack så dyra. Kram

  3. Kan absolut inget om blommor och de kunde inte de som bodde i vårt hus innan oss heller. Så det är en stooooor gräsmatta och det är det. Vi har dock en enorm pion i oskyddat söderläge som älskar livet.

    Planterade tre pallkragar och fick hybris. Blev så glad för att jag var självförsörjande men insåg att det bara var ogräs ?

  4. Håller tummarna för att det kommer en uppdatering när det blommar!

    1. Ja, bra idé! Sånt antiklimax annars ju =) =)

  5. Man kan så dahlior från frön. Kostar nästan ingenting och blir hur bra som helst. Till hösten har de bildat knölar som man kan gräva upp och spara till nästa år. Eller så sår man nya då. Jag har aldrig riktigt klarat av det där med att övervintra knölar – det kräver lite för mycket pill och tålamod för mitt kynne.

    1. Har förstått det! Men frö-så? Är nöjd med att jag bara hade ihjäl två av tio knölar (den åttonde tog sig en månad efter de andra). Kanske till nästa år! =) =)

Comments are closed.